ipads gillas av både apor och människor

Visst känner vi igen oss när vi iakttar hur orangutanger beter sig i sitt sociala nätverk. De leker, skojar, bråkar och kommunicerar på sätt som ofta liknar våra egna. En viktig komponent saknas dock, nämligen språket. När djurskötare ska kommunicera med orangutanger på zoo så har de hittills försökt sig på att göra det med hjälp av teckenspråk. Detta har fungerat relativt bra, men varit långt ifrån tillräckligt för ett riktigt utbyte.

Sedan några år tillbaka experimenterar djurskötare nu med ipads som kommunikationsmedel. Orangutangerna får ipads med program som annars är avsedda för autistiska människor, med bilder på olika föremål på skärmarna. Det har visat sig att orangutangerna kan kommunicera bättre med djurskötarna med hjälp av dessa ipads än de kan med teckenspråket som hittills använts.

För alla orangutanger är ipads inte intressant

En stor del av orangutangerna inom en grupp på zoo intresserar sig för ipads, men inte alla. Precis som för oss människor finns det vissa individer som inte bryr sig så värst mycket om nymodigheter. Det har visat sig vara framför allt äldre orangutanger, som inte vill befatta sig med skärmarna, medan de unga tycker det är riktigt spännande.

Ipads till orangutanger håller släktbanden vid liv

En rörande idé från djurskötarnas sida är att i förlängningen inte bara använda ipads för att kommunicera bättre mellan apa och människa, utan även mellan apor. Så är det tänkt att orangutanger ska kunna kommunicera med släktingar på andra zoon med hjälp av just ipads, så att de kan hålla kontakten med varandra. Det säger en hel del om dessa fantastiska djur och om vår nära relation med dem, att de har en känsla av släktskap som håller i sig över avstånd och inte glöms bort. Om ipads är ett sätt att uppehålla kontakten med nära och kära, på samma sätt som vi tar till skype för att prata med vänner som är långt borta, så är det ett mycket innovativt tänk att dela ut sådana till orangutanger.